På torsdagen gick Momi bort. Fundera på om jag ville säga något om det på min blogg eller inte och hur jag i så fall skulle skriva om det. Eftersom min blogg handlar om mitt liv i USA så har jag inte tidigare skrivit om saker som hänt hemma, men tyckte att det skulle vara mycket konstigt att bara lämna bort något sånt från min blogg som har så stor inverkan på mig, även om jag är på andra sidan jorden. Känslor är alltid svåra att skriva om, men på torsdagen kom en sång gång på gång i mitt huvud. De är en sång som jag brukade sjunga i kören när jag var lite och som jag verkligen tycker om. Bäst skulle det vara om man skulle höra melodin, men tycker att orden pratar för sig. Momi, saknar dig redan.
"Aurinko laskee jo pitenee varjot.
Aika on eron ja jäähyväisten.
Poissa on ystävä kallehin.
Niin kaunis on maa, niin korkea taivas.
Soi lintujen laulusta kukkiva kunnas
ja varjoisat veet, niin varjoisat veet."

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar